Centrala begrepp

ESMeralda jobbar för ökad mångfald i högre studier. I det arbetet har vi valt att fokusera på två bakgrundsfaktorer, etnicitet och social bakgrund, begrepp som kommer att definieras här nedan. Anledningen till att vi valt att avgränsa vårt arbete på detta vis är att dessa två parametrar har visat sig vara centrala för huruvida en person går vidare till högre studier efter avslutat gymnasium, eller inte.

Mångfald

Med mångfald menar vi att människor med olika bakgrund och erfarenheter finns representerade i ett sammanhang.

Från ESMeraldas perspektiv är mångfald mycket mer än just etnicitet och social bakgrund. Vi menar att mångfald är ett positivt begrepp som sammanväver en mängd olika aspekter som påverkar och formar oss som människor. Vi menar vidare att mångfald är eftersträvansvärt inom alla verksamheter, såväl universitetsutbildningar som företag. Ju fler perspektiv som ett fenomen, problem eller sammanhang kan studeras ur, desto bättre.

 Etnicitet/etnisk bakgrund

Begreppen etnicitet och etnisk bakgrund används synonymt och har sin grund i var en person är född, alternativt var personens föräldrar är födda.

I arbetet med breddad rekrytering talar vi om begrepp som ”annan etnisk bakgrund än svensk” och avser med det en person som är född i ett annat land än Sverige eller en person som är född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Vi gör i detta en uppdelning som kan vara problematisk i och med att ett benämnande riskerar att cementera upplevelsen av olikhet. Vi menar emellertid att det finns tillfällen när benämnande är nödvändigt. Forskaren Thérèse Hartman formulerar sig på följande vis i sin avhandling Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan:”[…] behovet att särskilja och namnge en grupp uppstår när till exempel en orättvisa mot en särskild grupp behöver uppmärksammas”. Inom ESMeralda arbetar vi utifrån denna princip.

Social bakgrund

Begreppen social bakgrund och socioekonomisk bakgrund används synonymt och är baserat på föräldrarnas/vårdnadshavarnas utbildningsnivå.

 Det andra centrala begreppet som vi använder oss av i arbetet för bredda rekrytering är ”social bakgrund” eller ”socioekonomisk bakgrund”. Vid klassificering av socialgrupper brukar fokus ligga på föräldrarnas yrke och utbildningsnivå. Det finns flertalet undersökningar som visar på sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och sannolikheten att fortsätta studera efter avslutat gymnasium. Med icke-akademisk bakgrund avses personer som vuxit upp i hem med föräldrar/vårdnadshavare som enbart har avslutat gymnasium eller kortare eftergymnasial yrkesutbildning.

 I Universitetskanslerämbetets (UKÄ) senaste årsrapport från 2015 konstateras följande: ”Ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer sannolikt är det att en person börjar studera i högskolan. Bland dem som föddes 1988 och hade en förälder med minst treårig högskoleutbildning hade 70 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Om föräldrarna hade en treårig gymnasieutbildning var motsvarande andel 40 procent. Det var alltså nästan dubbelt så vanligt att påbörja en högskoleutbildning om föräldrarna hade en högskoleutbildning.” I samma rapport noterar UKÄ att ingen förändring har skett i detta förhållande under de senaste tio åren.