Att möta någon som flytt

Du har nyligen engagerat dig som mentor i projektet Hayat, hur kommer det sig att du valde att engagera dig i projektet?

Det dök upp på något sätt i mitt facebookflöde och jag tyckte att det lät som en så himla rolig idé bara. Sen var det först när jag faktiskt satt på intervjun som jag tänkte ”men herregud jag vill ju VERKLIGEN göra detta” och ångrade asmycket att jag inte förberett mig bättre haha men det gick ju bra ändå! Universitetslivet är fantastiskt kul men det blir ju lätt en ganska homogen miljö och jag kände att det här var en chans till annan input som var, i alla fall för mig, helt nödvändig. Sen tycker jag att ungdomar är typ det roligaste som finns så om några frivilligt kan tänka sig att hänga med mig (fast jag är hela 23 år och fett gammal) så bangar jag inte!

Kan du ge något exempel på vad du och dina adepter gör när ni ses?

Vi kom ganska snabbt överens om att vi inte var så intresserade av domkyrkan och slottet nån utav oss så mest brukar vi dricka kaffe och snacka skit. Alla vi är stora fan av mat så ibland lagar vi eller äter ute också. Egentligen spelar det inte så stor roll, det viktigaste är ju bara att vi får tid att ses och ventilera lite grann. Vi hade dock bestämt att de skulle lära mig spela fotboll som Zlatan men det har vi inte hunnit än vilket såklart känns väldigt tråkigt, ska försöka få till det innan sommaren nu när jag fått ett sånt guldläge att utveckla eventuella, latenta talanger!
Du har varit engagerad en ganska kort tid, men kanske har du ändå något att säga om vad det har gett dig något, på ett personligt plan, att engagera dig som mentor.

Framförallt perspektiv. Känns ju ibland som världen mest uttjatade sak men det finns ju inget viktigare. Hayatprojektet och mentorskapet ger verkligen en inblick i hur det är att uppleva krig och kris, att tvingas fly och lämna allt, samt hur det är att komma till landet Sverige som vi kan ta för givet. Perspektiv på hur verkligheten ser ut och vad som är fucked up har lett till att mitt vardagsfilter har försvunnit ganska mycket, och jag blir argare och mer berörd nu. Det overkliga blir åtminstone lite mer verkligt och det tror jag är livsviktigt om vi ska kunna uppbåda tillräckligt mycket solidaritet för att hjälpa de människor som desperat behöver det.

Vad skulle du säga är den största utmaningen med att vara mentor, om du tycker att det finns några utmaningar med uppdraget?

Att få ihop det tidsmässigt är ju lite tricksigt, både jag och mina adepter är ganska upptagna men med lite planering är det egentligen inga problem. Dessutom träffas vi mentorer någon gång i månaden, samt har backning från projektledarna, så om en skulle bli osäker på någonting, eller behöva ventilera så finns det alltid möjlighet att göra det. Kanske kan vara svårt om en inte passar så bra med sina adepter personlighetsmässigt och så men allting går ju alltid att lösa.

Vilka var dina förväntningar/farhågor inför att du skulle börja uppdraget som mentor?

”Tänk om de inte gillar mig?!?” var väl det jag var mest nervös för innan haha! Men det gjorde de (eller det verkar i alla fall som det och vi följer ju varandra på instagram och sånt annat viktigt nu) så nervositeten försvann så fort vi faktiskt träffades. Jag förväntade mig nog inte så mycket annat än att vi skulle ses och hänga lite grann och typ lära känna varandra men i verkligheten betyder ju allt det där så mycket mer än en tror att det ska göra innan liksom. Jag var också orolig att de inte skulle gilla att gå på café eftersom det är min favoritsyssla men den mardrömmen besannades som tur var inte.

Varför tycker du att studenter borde engagera sig i ESMeralda och specifikt i Hayat?

Att engagera sig i just Hayat är ett så enkelt och kul sätt att göra någonting bra och viktigt. Att erbjuda sin tid, och backning, några timmar i månaden kostar ju ingenting, och i gengäld utbyts både erfarenheter och kunskap. Mina adepter kan nu laga eminent pizza med hjälp av ICAs pizzakit och jag har lärt mig att det kostar cirka sex tusen euros att ta sig från Syrien till Sverige. Dessutom vet vi ju att alla människor präglas av fördomar och detta är ett perfekt sätt att interagera med de[fördomar] som du kanske inte ens vet om att du har. På så sätt kan du förändra strukturer genom personliga, direkta handlingar som kan komma att betyda mycket för någon, inte minst dig själv.

 

Intervjun med Anna gjordes några månader efter att hon påbörjat sitt uppdrag inom Hayat, våren 2016.

One thought on “Att möta någon som flytt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s